Ockupationen av Krim 2014

“Oidentifierade gröna gubbar”, eller maskerade ryska soldater i omärkta gröna armeuniformer ockuperar Simferopols flyplats i februari 2014. Källa: UKRINFORM

Den ryska annekteringen av Krim

Den 20 februari 2014 började den ryska annekteringen av Krim på nytt. Den 26 februari hölls ett motståndsmöte, lett av krimtatarer, i Simferopol utanför Krims lagstiftningsråd (Verkhovna Rada). På ett antal dagar tog oidentifierad rysk militärpersonal kontrollen över halvön.

Efter en lagstridig folkomröstning annekterades Krim av Ryssland. Krimtatarerna uttryckte aktivt stöd för att bevara Ukrainas territoriala integritet och gick ut på gatorna för att opponera sig mot Rysslands annektering av Krim. En våg av förtryck riktad mot krimtatarer tog sin början.

Den 26 februari 2014 organiserade krimtatarernas mejlis ett sort stödmöte för Ukrainas territoriala integritet framför Krims Högsta råd (Verkhovna Rada) i Simferopol. Den 26 februari uppmärksammas nu över hela Ukraina och internationellt som Krims motståndsdag mot den ryska ockupationen. Foto: UHHRU

De första förtrycken av krimtatarerna kom omedelbart efter den lagstridiga annekteringen av Krim. Elva personer saknades och övriga åtta påträffades döda. Krimtatarledarna anklagades för extremism. Brottmål inleddes mot flera av dem och de förbjöds att ta sig till Krim. I trakasseringssyfte genomsöktes krimtatarernas hem, moskéer och koranskolor.

Reefat Chubarov (född 1957) – ordförande för krimtatarernas mejlis sedan 2013, parlamentsledamot i Ukraina. Foto : UKRINFORM

Mustafa Dzhemilev (född 1943) – en symbol för krimtatarernas fredliga kamp för frihet och mänskliga rättigheter, ordförande för krimtatarernas mejlis (1991-2013), parlamentsledamot i Ukraina. Foto : UKRINFORM

Folk häktades, förhördes och greps. Efter den lagstridiga annekteringen förföljdes de som vägrade att skaffa ryska pass politiskt, socialt och i arbetslivet. Över 20 000 krimtatarer tvingades att slå sig ned i Ukrainas inland.

Solidaritetsmarsch till stöd för krimtatarerna, ukrainare och folk med andra nationaliteter som vistas i ett för tillfället ockuperat Krim. Foto: Serhii Simonovv

Förtrycket mot krimtatarer har fortsatt med ockupationsstyrkornas fabricerade anklagelser och inledda brottmål i anslutning till fredliga protester mot den lagstridiga annekteringen av Krim.

Krimtatarfolkets mejlis – Krims ursprungsbefolknings folkförsamling – har utpekats som en extremistorganisation av ockupationsmyndigheterna och deras aktiviteter har förbjudits i Krim. Samtidigt har flera av världens internationella organisationer fördömt annekteringen och den pågående ockupationen.

I sin resolution från den 12 maj 2016 fördömde Europaparlamentet i starka ordalag den putativa Krims Högsta Domstols beslut att förbjuda mejlis och krävde att förbudet omedelbart ska upphävas.

Möte för uppmärksammande av dagen för Krims motstånd mot den ryska ockupationen i Kiev den 26 februari 2017. Foto: UKRINFORM

Den 19 december 2016 antog FN:s Generalförsamling en resolution gällande situationen för de mänskliga rättigheterna i den autonoma republiken Krim och i staden Sevastopol (Ukraina), fördömde förbudet för mejlis och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Krim.

Den 19 april 2017 beordrade den internationella domstolen Ryska federationen att avstå från inskränkning av krimtatarernas möjligheter att bevara deras representativa institutioner, inklusive mejlis.

Krimtatarernas motstånds- och solidaritetsmöte i Kiev den 26 februari 2017, lett av medlemmar i krimtatarernas mejlis. Foto: Estlands institut för mänskliga rättigheter

Emine Dzheppar, krimtatarisk aktivist och 1:a viceminister för informationspolicy i Ukraina, talar i Ukrainas namn vid ett toppmöte för Förenta nationernas Generalförsamling för att uppmärksamma 10-årsdagen för antagandet av Förenta nationernas deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, den 25 april 2017. Foto: Elvir Sagirman.