Krimtatarernas kulturarv

Den första kända skrivna källan relaterad till krimtatarerna är Codex Cumanicus, en handbok på turkiska-tatariska som uppdagades i Krim under 1100-talet. Krimtatarernas utmärkande kultur och nationella identitet utvecklades under krimkhanatets period. Huvudstaden Bachtjysaraj och andra städer – Kyrk-Er (Chufut-Kale), Solkhat (Staryj Krym), Karassubazar (Belogorsk), Kezlev (Yevpatoriya) var viktiga kulturella, politiska och ekonomiska centrum.

Krimkhanatets palats i Bachtjysaraj – en residens för Krims härskare och det politiska och kulturella centrumet för krimtatarerna. Målning av Carlo Bossoli (1857).

Monument till den krimtatariska poeten Aşıq Ümer (1621 – 1707) i Kezlev (Jevpatorija). Foto: Gulnara Abdulaeva.

Tyvärr finns inte huvuddelen av palats, moskeer, karavanserajer och mausoleer från
krimkhanatets period längre bevarade.

Från 1300-talet till sent 1700-tal utvecklades krimtatarernas språk, litteratur, arkitektur och hantverkstraditioner (i synnerhet konstnärligt metallarbete, mattvävning och dekorativ metallkonst) så väl som den nationella livsstilen i dessa center.

Krimtatarernas traditionella folkdräkter. Foto: Smail Nebiyev

Haytarmas folkdans, en av krimtatarernas nationalsymboler. Foto: Andrey Shvachko.

Traditionell krimtatariskt hantverk av Rustem Skibin.